Det är konstigt hur någonting kan vara så svårt när nåonting annat är så lätt. Det kanske låter hur tokigt som helst, så jag tänker förklara. Jag går ju i en skola där man är kreativ. HDK är verkligen hur fint som helst. Men iband så är det liksom som att kreativiteten står still. Nu är det så. För mig. Jag har ett projekt och ska göra någonting som jag verkligen vill göra. Det känns som något privilegium att just jag får göra det jag vill. Jag kan få utlopp för min kreativitet på skoltid och skapa saker som jag för några år sendan såg som en omöjlighet. Men nu när jag verkligen har den chansen så går det inte. Allt annat känns för tillfället roligare och med inspirerande. Alla andra projekt än just det jag borde göra går som en dans. Det är precis som att pressen eller den påtvingade kreativitet som jag ibland känner i skolan bygger murar på vägen och sätter hjärnspöken på axeln. Visst är det märkligt?
Nu har jag för visso varit sjuk och inte kunnat vara i skolan och göra någonting som jag borde, men de har fått mig att tänka lite på hur jag jobbar. Vad är det som driver mig och hur jag ska försöka ta mig förbi murar och putta ner spöken.
Nu har jag för visso varit sjuk och inte kunnat vara i skolan och göra någonting som jag borde, men de har fått mig att tänka lite på hur jag jobbar. Vad är det som driver mig och hur jag ska försöka ta mig förbi murar och putta ner spöken.
Jag är inte som alla andra när jag är sjuk. Ligga i en säng och tycka synd om mig själv är inte min grej. Jag tycker att jag bara känner hur dåligt jag mår då och blir därför mer "pigg". Eller jag gör snarare saker per automatik. Denna gången har varit sån. Jag var inte supersjuk, men jag vet att det smittar och tyckte helt enkelt att mina medmänniskor var mer värda än min smitta ;) Så jag har virkat. Någonting jag nästan aldrig gör annars. Men nu var det faktiskt kul. Jag har virkat massor med kragar. Dom är fina och går snabbt att göra. Eller ja.. Per automatik i alla fall så man kan sitta och tänka på hur man ska putta hjärnspöken från axeln. Jag tror att det var bra. Jag börjar helt plötsligt se att det kanske inte är så dåligt det jag gör. Eller dåligt är fel ord, men att det inte är så konstigt och knasigt ändå. Jag kanske rent av behövde rensa hjärnan och göra annat för att känna att det är kul igen. För det är ju roligt att få skapa.
Detta har jag bland annat gjort. Det är fint med kragar om man frågar mig. Och jag vågade testa en del, kanske ser hur töntigt ut som helst, men att testa lite olika utan att veta om resultatet blir bra. Det är precis det jag behöver göra nu. Testa och se sen. Blev det som jag tänkt mig eller ska jag göra på ett annat sätt. Heja mig!
Kramar från vårsoliga Göteborg!
2 kommentarer
TheKnittingSeaman
09 Apr 2013 15:13
Kragar är fint. Men hur mycket jag än funderar kan jag inte komma på vilken typ av tröja (eller rättare sagt, vilken urrigning) man ska ha för att det ska se bra ut? Kan du inte visa?
Blenda
09 Apr 2013 21:55
Det är väl det där som kallas "ställtid"? I alla fall "skyllde" jag på det när jag satt i kreativ förlamning inför min examination... :-)
Dina kragar är jättefina, men för mig personligen är det som med hatt - skitfint på andra, men inget jag klarar att bära upp själv (utan att känna mig utklädd)!
Ha det gott! /Blenda
Kommentera