Just nu är det faktiskt så. Jag stickar på några olika projekt samtidigt (som alltid) och det är ju kul. En teststickning. En sjal (utbyte) och sockor, och ja.. Jag minns inte allt. Så mycket. Men ändå har jag ingenting som är logom att sticka bland folk! Jag vill ju inte sitta och sticka komplexa mönster när jag behöver koncentrera mig på ett café. Och inte vill jag heller sticka någonting som jag inte sen tänker att jag vill göra. Alltså jag vill ju inte sticka för att sticka. De är inte lika kul! Samtidigt har jag ju en brorsdotter som fyller 6 år snart som tyckte att jag kanske kunde hinna sticka en klänning till henne med? Hm... Mja.. slutet av maj, och massa innan dess. Jag är ledsen Hannah, men nej.
Vad ska jag då sticka på stickis i morgon!? Någonting kul och fint (användbart) men ändå så pass lätt att jag inte behöver tänka, men ändå lite svårt så jag kan känna utmaningen. Svårt. I-landsproblem. Hm.. Ja det är just vad det är.
.
.
.
Min kofta är för övrigt klar. En månad cirkus? Fin blidde den! Jag är glad. :)

Kommentera

Publiceras ej