..mellan mig och min far.
Jag har under min uppväxt alltid fått höra att jag är så lik min pappa. Och ja, jag kan inget annat än att hålla med. När jag insåg att det fanns bild som var så lik så kunde jag ju inget annat än att lägga upp det här.. Så ni om väntar på stickerier får vänta.. ;)
Jag har hamnat i en stickkris tror jag. En såndär när man inte kan bestämma sig för vad man vill göra med sitt nya garn, eller hur man ska göra med koftan på stickorna. Känns sådär kul att komma på halvvägs att det blir fult och tråkigt. Jag får höra att jag är lite kritisk. Men ja, sån är ju jag. Det känns bara så tråkigt att sitta och jobba på någonting man redan innan den ens nästan är klar vet att man aldrig kommer sätta på isg. Hur skulle du göra? Repa eller bita ihop?
//Emma

Kommentera

Publiceras ej